Minskade koldioxidutsläpp? Flytta över mer godstrafik till järnväg

Det finns inget bättre sätt att bidra till ”nettonoll”-målet än att modernisera Europas järnvägssystem

Den europeiska gröna given är en bred uppsättning klimatinriktade åtgärder och initiativ som 2020 antogs av EU. Målet är att minska och uppväga EU:s utsläpp av växthusgaser så att de sammantaget är nere på noll till år 2050. Och transportsektorn har varit ett viktigt fokusområde.

Över 20 procent av EU:s utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser kommer från person- och godstransporter. Det rör sig framför allt om bilar, bussar och lastbilar som körs på fossila bränslen. Målsättningen för den europeiska gröna given är att minska den här typen av utsläpp med 90 procent jämfört med 1990.

Cirka en tredjedel av EU:s transportutsläpp härrör från godstrafik. Därför rekommenderar de flesta experter att Europa, i likhet med resten av världen, bör flytta över så mycket godstrafik som möjligt från väg till järnväg. Att öka andelen gods som transporteras med tåg i stället för lastbil är ett av de mest effektiva och långsiktiga sätten att motverka utsläpp som orsakar klimatförändringar.

Nästan sex gånger lägre utsläpp med järnvägstransporter

Att frakta gods med tåg är inget nytt. Det har man gjort sedan den industriella revolutionen, och en gång i tiden var tåg den vanligaste transportformen för både person- och godstrafik. Under 1900-talet ersattes tågen till stor del av bilar och flygplan, men i jämförelse med dem har tåg ett mycket lägre klimatavtryck.

Enligt en studie utförd av Europeiska miljöbyrån (EEA) släppte Europas tunga lastbilar ut växthusgaser motsvarande 137 gram koldioxidekvivalenter per ton nyttolast och kilometer mellan 2014 och 2018. De genomsnittliga utsläppen från godståg under samma tidsperiod och för samma last och distans var däremot 24 gram koldioxidekvivalenter. Utsläppen av växthusgaser var med andra ord nästan sex gånger lägre.

Även om många lok fortfarande körs på diesel (52 procent i EU enligt färsk statistik) är järnvägen dessutom den transportform som ligger närmast att bli fossilfri. Över hela världen, och i Europa i synnerhet, är eldrivna lok i allt högre grad på väg att bli branschstandard. Sådana tåg får energi via luftledningar och orsakar inga direkta utsläpp. Och om järnvägssystemet anslutits till ett kraftnät med en blandning av förnybara energikällor, blir även de indirekta utsläppen små eller obefintliga.

I nuläget är drygt 56 procent av EU:s järnvägar elektrifierade, vilket är en ökning med 31 procent sedan 1990. Enligt en rapport från branschorganisationen UNIFE är mer än 80 procent av Europas tågtrafik eldriven. Och i Sverige – som har ett av Europas klimatsmartaste järnvägssystem – har arbetet med elektrifiering kommit ännu längre. Ungefär 75 procent av hela det svenska järnvägsnätet är elektrifierat, vilket omfattar över 80 procent av spåren som sköts av Trafikverket.

Trots det utnyttjar de flesta försörjningskedjor inte järnvägen, varken i Sverige eller övriga EU. Majoriteten av alla landtransporter av material och varor sker med lastbil. Det innebär större flexibilitet och tillförlitlighet, eftersom man undgår de typer av störningar som kan påverka järnvägstrafiken och orsaka försenade leveranser. Till skillnad från tåg kan lastbilar enkelt välja en alternativ rutt för att kringgå köer eller skadad infrastruktur. Dessutom behöver järnvägsgods ofta transporteras med lastbil den sista kilometern till slutdestinationen. I många fall – och särskilt vid transport av färskvaror – blir tåg därmed ett opraktiskt alternativ.

Den typen av utmaningar går dock att lösa. Genom att investera i exempelvis omlastningsterminaler, digital trafikledning och integrerad logistik för väg och järnväg kan tågtransporter bli effektivare och mer anpassningsbara. Det går att optimera järnvägstrafiken och bygga ut järnvägskorridorerna så att tåg kan konkurrera med lastbilar även för ”sista milen”-leveranser.

Och när man gör det enklare att transportera gods via järnväg lägger man grunden för en grönare transportsektor.

Fler investeringar i infrastruktur krävs

För att möjliggöra en större andel järnvägsburen godstrafik krävs mer och bättre infrastruktur.

Den europeiska gröna given har bidragit till ett förnyat intresse för investeringar i järnvägstrafiken inom EU. Även om vissa åtgärder funnits på plats en längre tid – som Shift2Rail, ett nydanande initiativ med fokus på europeisk järnvägsforskning och innovation – har de senaste åren inneburit ett uppsving för insatser som rör järnvägssektorn. Man har arbetat fram planer på att förbättra det transeuropeiska transportnätet (TEN-T), uppdaterat kraven för såväl höghastighetsbanor som omlastningsterminaler och undersökt hur järnvägstrafiken kan samordnas bättre.

Men detta har inte räckt. Under 2022 nådde andelen vägburen godstrafik inom EU en ny rekordnivå. Samtidigt föll andelen järnvägsburen godstrafik med 0,5 procent, efter en återhämtning under föregående år till nivåerna före coronapandemin.

Som investerare i kritisk infrastruktur är hållbara transporter en av våra nyckelplattformar. Polar Structure investerar i företag som Einride, som utvecklar självkörande eldrivna lastbilar, men också i att utveckla järnvägsinfrastruktur. Vi anser att utsläppsmålen i den europeiska gröna given inte kan nås utan ökade investeringar i järnvägstransporter.

Genom att förbättra järnvägarna, med bland annat fler spår, omlastningsterminaler och integrerad logistik för väg och järnväg, gör man det möjligt för Europa att i stor skala flytta över godstrafiken från väg till järnväg. Det skulle innebära att de transportrelaterade utsläppen minskar avsevärt – och närmar sig nettonoll.